Emballage i lagret: så väljer företaget rätt förpackning

·

·

Kartong med fackindelning av wellpapp sedd uppifrån

Förpackningen är ofta det sista steget innan en vara lämnar lagret – och ett av de mest underskattade. En kartong som är för stor kostar mer i frakt, tar plats i bilen och kräver fyllnadsmaterial. En som är för klen ger skadade varor, reklamationer och missnöjda kunder. Här går vi igenom hur företag kan tänka kring emballage för att få ett jämnare flöde, lägre kostnader och mindre avfall.

Vad räknas som emballage?

Emballage är förpackningar och material som skyddar varor under hantering, lagring och transport. Det kan delas in i tre nivåer:

  • Primärförpackning – det som ligger närmast varan, till exempel en burk eller en påse.
  • Sekundärförpackning – kartongen som samlar flera enheter eller skickas till kunden.
  • Transportförpackning – pallar, sträckfilm, hörnskydd och bandning som håller ihop godset på vägen.

I det dagliga lagerarbetet handlar det mest om de två senare: kartonger, påsar, tejp, fyllnad och pallmaterial.

Fyra sätt emballaget påverkar flödet

  • Fraktkostnad. Många transportörer prissätter efter vikt eller volym, beroende på vilket som är störst. Luft i paketet blir då en kostnad.
  • Skador och returer. En vara som går sönder kostar både ersättningsvaran, en ny frakt och kundens förtroende.
  • Packtid. Färre, väl valda förpackningsstorlekar gör det snabbare att plocka och packa, och lättare att lära upp ny personal.
  • Lagerplats. Emballage tar också plats. Platta kartonger och påsar som förvaras nära packbordet sparar steg.

Så hittar ni rätt förpackningar

Börja med att titta på vad ni faktiskt skickar. Ta fram de vanligaste ordrarna under en period och mät varornas storlek och vikt. Ofta täcker tre till fem förpackningsstorlekar större delen av flödet.

  • Matcha storlek mot vara. Ju mindre tomrum, desto mindre fyllnad och desto lägre risk att varan rör sig under transporten.
  • Välj rätt kvalitet. Tunga eller ömtåliga varor kräver kraftigare wellpapp eller dubbelväggiga kartonger, medan textilier klarar sig i en påse.
  • Testa. Skicka några paket till er själva eller gör ett enkelt falltest innan ni byter förpackning för hela sortimentet.
  • Tänk på returen. Förpackningar som går att försluta igen gör det enklare för kunden och minskar antalet trasiga returer.
  • Följ upp. Notera skador och reklamationer per förpackningstyp, så ser ni snabbt var något behöver ändras.

Den som vill jämföra material och storlekar kan börja med att se över ett brett sortiment av emballage, från kartonger och påsar till tejp och skyddsmaterial, och utgå från de varor som står för flest ordrar.

Nya EU-krav på vägen

EU:s förpackningsförordning, PPWR, gäller fullt ut sedan den 12 augusti 2026, men flera av de krav som påverkar lager och e-handel börjar gälla senare. Från den 1 januari 2030 får transport- och e-handelsförpackningar ha högst 50 procent tomrum, förpackningarnas vikt och volym ska minimeras och förpackningar ska vara återvinningsbara. Samma år ska 40 procent av vissa transportförpackningar vara återanvändbara.

Företag som redan nu ser över sina storlekar och minskar tomrummet får därför en dubbel vinst: lägre fraktkostnader i dag och mindre omställning när kraven skärps.

Emballage som del av logistiken

Förpackningen hänger ihop med resten av flödet – inleverans, lagerplacering, plock och transport. Läs mer om helheten i vår artikel om logistiklösningar som skapar bättre flöden i vardagen.

Källa om EU-kraven: Naturvårdsverket – tidslinje för EU-förordningen om förpackningar (PPWR). Datum kan förskjutas om EU:s kompletterande regler försenas.